Leta i den här bloggen

tisdag 29 april 2008

Säkerheten!

Ja, ombord på tåget krävs viss kunskap om säkerheten, tro det eller ej! Det är mycket att hålla reda på, både vad gäller säkerheten ombord , som att hålla koll på vad som händer utanför tåget.

En del tror nog att vi bara "lullar" runt i tåget och klipper nån biljett här och där, ler och är lite småtrevliga och thats it. Jo, men tjenare!
Det är massor med paragrafer om ditt och datt som ska nötas in, och detta uppdateras en gång per år, då vi drillas i 2 dagar med efterföljande skriftligt prov, där våra hjärnor sätts på prov.

Nu hade turen kommit till mig och några kollegor, här skulle nötas paragrafer så nästan vänster hjärnhalva loggade ur sig själv! Nåja, fullt så hårt var det inte, men klurigt emellanåt.

Till saken hör ju att vi har någon som ska lära oss allt detta, och iår hade två personer fått uppdraget. De ville väl dela på det, för de visste hur krävande vi elever kan vara!;)

De två som fick det ärofyllda jobbet, var en ombordare och en förare som jobbar med oss även till vardags, så vi känner varann sen innan. Tur det, för när det blir dags för såna här "sammankomster", är det lätt hänt att saker och ting "spårar ur".......

Så även denna gång, det dröjde väl inte länge förrän skrattsalvorna ekade i korridoren, och det spreds en god stämning i gänget. Det avhandlades förutom avgångssignalering och bomfällningar, även en del om skogsturer, nakna män, ekorrar,sensuella utrop och en del annat som ej lämpar sig för tryck!

Två skojiga dagar, där vi även förhoppningsvis lärt oss nåt nyttigt!

Å vet du, det bästa av allt: jag klarade provet!puhhhh!

Må så gott!

tisdag 22 april 2008

veckans värsting!

Ibland tror man sig ha sett det mesta, men man blir ständigt överaskad!

Idag tror jag mig ha sett veckans värsting! Ja, jag tror banne mig det!

Nånstans längs spåret idag, bromsar tåget in för ett tågmöte, inget konstigt med det, mitt ute i skogen. Man ser i stort sett bara träd och träd överallt, kanske nåt rådjur eller älg om man har tur.
Klockan är strax efter 06.00 och det är lugnt på tåget, trötta pendlare på väg till jobb och skola sitter och halvdåsar i sina säten.
Själv har jag just gått in till föraren med en koffein-stinn mugg, och vi konstaterar båda att det är en fin morgon, med solen på väg upp. Då säger föraren:
-" va i helvete! såg du?", och spärrar upp ögonen.
Där, i skogen , till höger om tåget, passerar vi en man. Ok tänker du, det var väl inget märkvärdigt med det!?

Men, grejen är, att mannen står i skogsbrynet, med byxorna nere i knävecken, och en kvinna står framför honom på knä och gör "du-vet-vad"!

Jag bara gapar!

För det första: Trodde inte det fanns mänskligt liv där i skogen......
För det andra: Måste det mänskliga livet göra det bredvid rälsen?
För det tredje: klockan är för fan tie över sex, PÅ MORGONEN!

En annan har ju fullt sjå att hålla sig vaken och på benen vid den tidpunkten! Men nä, då ska man få en utmaning nu: ta sig ut i skogen före sex på morgonen, stå bredvid ett tågspår i oländig terräng, och dessutom vara störtkåt!

Vad har jag då lärt mig av detta? Inte ett skit!

Utnämner nog detta till Veckans Värsting!

torsdag 17 april 2008

Den är borta!

ja, hjärnan altså!

Har märkt efter att ha jobbat på tåget några månader, att en märklig sak inträffar nästan varje dag!Trodde i början att det bara var tillfälligheter, men nu har jag förstått att det är ett vanligt förekommande beteende som visar sig hos många resenärer.
Vilket då? Jo, hjärnan är borta!

kanske inte bokstavligen, men teoretiskt!

Det är så här, att så fort en resenär kliver ombord på tåget, så upphör hjärnan att fungera normalt, vilket betyder att personen ifråga knappt vet vad som är fram och bak på ett tåg, än mindre vet han/hon vart resan bär nånstans! Detta gäller i synnerhet de som redan har en biljett med sig, och ska byta tåg längs vägen.
När jag frågar efter biljetten, visar resenären upp den, jag klipper den, konstaterar att det är en resplusbiljett vilket oftast betyder tågbyte. Då frågar jag:
-"Skall du vidare från (t ex) Örebro?"
Resenären ser då ut som om jag ställt en helt omöjlig fråga, börjar bläddra i sina biljetter och läser febrilt på den......ser ut att tänka: -"hmm, vart var det jag skulle...?"

-" öhh, ja just det, jag ska till Göteborg!"

Hallå! Man kan bli lite orolig när man inser att personen inte har en aning om vilken slutstation han/hon ska till! Törs man lämna dem ur sikte? krävs det personlig assistent?Behöver de matningshjälp?Hjälp på toan kanske?

Det är här mitt förnuft säger mig att, ok, jag lämnade vårdyrket för att slippa ta hand om hjälplösa personer som är senila och vimsiga, men inser att jag aldrig kommer att komma ifrån det!

tisdag 15 april 2008

Dagens charmtroll mötte jag ju igår, så idag var jag ju tvungen att möta motsatsen....

På perrongen i Fagersta kliver det på mycket folk i morgonrusningen, jobb och skola hägrar, tåget är knökfullt! Vi är redan ett par minuter sena, och föraren signalerar avgångstid. Just när jag ska signalera "klart" tillbaka, hör jag en man hojta på andra sidan perrongen:-"vänta! jag ska med!"Snäll som jag är(född snäll, på gränsen till menlös) väntar jag.
Mannen parkerar sin cykel, låser den....tiden går.....jag tror i min enfald att slipsnissen ska skynda på lite, men nä då! Jag signalerar med händerna att han ska skynda på, och då ökar han på stegen något, men särskilt bråttom, nääää!
Karl kliver på tillslut, och vi kan åka.
Jag går igenom tåget, kollar biljetterna och kommer slutligen fram till slipsnissen som bänkat sig med sin jätteportfölj invid ett fönster.

Säger hej, och ber att få se biljetten/månadskortet. I detta läget förväntar jag mig ett eventuellt útlåtande från herren i slipsen, något i stil med: "tack snälla för att du väntade på mig, så att jag hinner till jobbet i tid!" eller nåt liknande...
Inte ett ljud kommer över slipsnissens läppar! nada, njet!

Läxan jag lärt mig idag: Tro inte att folk är tacksamma för att man väntar!

måndag 14 april 2008

Japp, så har man gjort Mjölby osäkert igen! Resan dit förlöpte utan krångel, och jag hade inga problem att fixa allt man ska göra ombord på tåget.En lite rolig grej hände idag, man möter ju otroligt många människor när man jobbar på ett tåg. En del märker man knappt, medans många lämnar bestående intryck på en! Idag var det just ett bestående intryck!
En mörkhyad man klev på redan i Borlänge och började tala engelska med lite svenska utryck inblandade. Trevlig och artig, han frågade lite om mitt jobb,familj osv. Inget fel i det, man får bara skruva på charmen och kallprata lite(kallprat ingår i biljettpriset!)
Sedan blev jag helt enkelt en "princess" för honom! "you lovely princess,can I call you?"

Där sa prinsessan stopp och belägg! något nummer blev inte utdelat till den charmige mannen, men det var ju trevligt att bli bemött som en prinsessa, inte ofta det händer!

Dagens , helt klart!

söndag 13 april 2008

Ja, så har då även jag hittat ut i världen! Blivit med blogg, efter en lång och utdragen "graviditet", har även jag klämt ut en liten blogg! Kommer försöka skriva lite då och då , kanske inte varje dag, har ju två små barn att hålla reda på, samt ett spännande och roligt jobb som tågvärd som tar tiden i anspråk!
Hoppas ändå att du skall finna det underhållande att läsa lite i min blogg, en inblick i en Bejbs vardag!