Dagens charmtroll mötte jag ju igår, så idag var jag ju tvungen att möta motsatsen....
På perrongen i Fagersta kliver det på mycket folk i morgonrusningen, jobb och skola hägrar, tåget är knökfullt! Vi är redan ett par minuter sena, och föraren signalerar avgångstid. Just när jag ska signalera "klart" tillbaka, hör jag en man hojta på andra sidan perrongen:-"vänta! jag ska med!"Snäll som jag är(född snäll, på gränsen till menlös) väntar jag.
Mannen parkerar sin cykel, låser den....tiden går.....jag tror i min enfald att slipsnissen ska skynda på lite, men nä då! Jag signalerar med händerna att han ska skynda på, och då ökar han på stegen något, men särskilt bråttom, nääää!
Karl kliver på tillslut, och vi kan åka.
Jag går igenom tåget, kollar biljetterna och kommer slutligen fram till slipsnissen som bänkat sig med sin jätteportfölj invid ett fönster.
Säger hej, och ber att få se biljetten/månadskortet. I detta läget förväntar jag mig ett eventuellt útlåtande från herren i slipsen, något i stil med: "tack snälla för att du väntade på mig, så att jag hinner till jobbet i tid!" eller nåt liknande...
Inte ett ljud kommer över slipsnissens läppar! nada, njet!
Läxan jag lärt mig idag: Tro inte att folk är tacksamma för att man väntar!
Roligt att du tittar in! På vägen ut får du gärna lämna ett spår efter dig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar