Leta i den här bloggen

söndag 16 november 2008

Natten som försvann så fort!

Japp, då gick ännu en lördagskväll och natt...kan inte säga att jag sovit som en prinsessa direkt! Efter en lugn kväll framför tv´n, och ett par trevliga telefonsamtal med betydelsefulla personer, känner jag att sängen ropar mitt namn....

Hann väl somna in sådär skönt och kramat kudden en stund, när jag blev väckt av ett sms! Ja, jag vet att det är puckat att ha mobilen vid sängen, men jag har ingen klocka...
En röst på brett dalmål signalerar: " Då hare dumpi ner ett sånt här ämmämmäss mä billdä å gräjer, hu faan gå hä till?"
Trött i kolan greppar jag mobilen och inser att jag borde stängt av den innan jag gick och la mig.

Somnar om, bara för att bli väckt av sonen en dryg timme senare med frågan: " mamma, får jag ligga bredvid dig?" är för trött för att neka, han kryper ner och ligger som en packad sill bredvid mig.
Plötsligt har natten tagit slut, och klockan är 7.26, dags att kliva upp!

Snön dalar här utanför fönstret, och det blir nog en tur ut för att sträcka ut tungan och fånga upp några flingor!
Många kramar och pussar till den som vill ha!/Bejben(som behöver sovmorgon...)

1 kommentar:

Johanna sa...

ha ha den "ringsignalen" vill jag också ha :-)